Styrmansbron
I centrala Malmö planeras en ny bro för gång, cykel och kollektivtrafik som blir en direkt förbindelse mellan innerstan och den framväxande Varvsstaden. Det historiska industriområdet fyller en viktig funktion både som länk mellan City och Västra Hamnen, och som en del av stadens identitet. Den180.000 kvm stora ytan för Kockums skeppsvarv rymmer en mängd kulturhistoriska värden och äldre industribebyggelse. Kjellander Sjöberg vann den inbjudna tävlingen om bron tillsammans med broingenjör Ian Firth från London och konstruktörer från Sweco Civil. Bron är framtagen på uppdrag av Malmö Stad.
En del av Malmös ryggrad
Bron är en del i strategin att länka samman Varvsstaden med sin omgivning och är en av tre nya broar som förbinder områdets kajer med viktiga huvudstråk. Den blir en länk i en kedja av stadsrum, parker och viktiga byggnadsverk, från Hyllie till Scaniaparken och havet. Stadssekvenser som bäst lyfter fram Malmös kvaliteter och sammansatta karaktär.
”Det vinnande bidraget har en stark förankring i den här platsen. Genom att arbeta med både färg, form och känsla har man med bidraget skapat en bro som med sitt utseende och funktion blir något mer än bara en bro.”
Hanne Birk, Varvsstaden
Ett nytt sammanhang kring Varvsbassängen
Den nya bron blir en del av det uppgraderade stadsrummet som intensifieras med nya byggnader, rikt innehåll och blir en välkommen injektion i den offentliga miljön. Genom nya tillägg, grönska och platsbildningar görs vattnet mer tillgängligt och fokuserat mot möten, vistelse och rekreation.
En plats för rörelse och möten
Rörelsen från Gibraltargatan i söder gör en svepande sväng för att landa i den nya diagonala huvudgatan i Varvsstaden. Brons fäste på den norra sidan sker med en utfyllnad som skapar ett nytt hörn i Hamnbassängen. Formen på bron skapar en breddad utsiktspunkt mot Hamnbassängen i öster och en angöringsplats vid dess norra fäste mot vattnet. De båda platsbildningar bjuder in till att stanna upp, slå sig ned, iaktta omgivningen och att träffas; en mikrodestination och en mötesplats. Pollare med belysning används som trygg avgränsning mellan busstrafik, cykelpendlare och gående, men understryker samtidigt bron som en samlande och sammanhängande yta. Därmed blir dess funktion mer flexibel och ger möjligheter för olika evenemang och tillfälliga aktiviteter att äga rum. Genom en subtil materialindelning markeras tre huvuddelar, från mittzonens hastighet på 30 km/h för buss, till ytterkanternas lugnare tempo för gående.
Materialitet och formspråk
Nya bron i Varvsstaden har en kontextuell utgångspunkt där materialitet, attityd till konstruktion och form refererar till Kockumsvarvets historia och förankrar den i platsen. Bron får en dov karaktär med tre material typiska för varvets arbete och lokaler; tegel, metall och trä. Den uppförs i infärgad betong med röd ballast, rödbränt tegel, räckesdetaljer av cortenstål och en asfaltsbana med topplager av röd porfyr. Sittbänkar och stolar utformas taktilt i trä. Varvets formspråk var för skeppsbyggare av nödvändighet strömlinjeformen, med en ihopfogning av ytor. Brons mjuka kurva skjuter ut på ett sätt som refererar till de fartyg som byggts här genom åren.
Teknik och underhåll
Användningen av bron medger en tunnare konstruktion i kombination med ett robust byggande i beständiga material. En fyrfacksbro med tre mellanstöd, utformade som skivstöd med runda avslut placeras under farbaneplattan. Konstruktionen är en plattrambro i armerad betong utan lager eller övergångskonstruktioner, vilket är en hållbar och inte underhållskrävande lösning, optimerad för lång livslängd och låg investering. Överbyggnaden förses med voter i områden över stöd för att klara de största böjmomenten och utkragningen.
”En bro som förbinder människor, historien och framtiden”
Styrmansbron i Malmö på plats, februari 2024
Bygget pågår och bron beräknas kunna tas i bruk i årsskiftet 2024-25.
